Den stora flyktingströmmen på 90-talet, P3 dokumentär

 

 Fick igår ett tips om en bra dokumentär!

"1989 revs Berlinmuren och med den föll det kommunistiska styret i Östeuropa.

Två år senare bröt inbördeskrigen på Balkan ut när republik efter republik i det forna Jugoslavien utropade självständighet."

"Dessa händelser drev människor på massflykt genom Europa. Inte sedan andra världskriget hade så många flyktingar drivits från hus och hem.
Sverige var ett av länderna som var deras mål.
Svensk flyktingpolitik var länge något som aldrig diskuterades. Den skötte sig i praktiken själv. Ofta behövde Sverige hjälp med arbetskraft, på 60 å 70-talet kom människor från Grekland, Jugoslavien och sen även från Finland.
Men i slutet på 80-talet kom flyktingarna inte till ett jobb. Dom kom från krig, från förföljelse.
1988 tog Sverige emot 19 000 flyktingar. 1989, när muren föll, kom över 30 000.
1992 slog flyktingmottagandet rekord när 84 000 människor sökte asyl i Sverige.
Överallt öppnade Invandrarverket nya flyktingförläggningar. I båtar, i tält, i järnvägsvagnar.
Och i en stugby utanför den lilla idyllen Figeholm.
I P3 Dokumentär: Den stora flyktingströmmen på 90-talet återvänder Anton Berg till byn Figeholm där han växte upp. Där bodde 900 innevånare. Helt plötsligt fick dom 500 nya grannar.
Hör hur integration från början var nästintill förbjudet och hur svensk flyktingpolitik förändrades under turbulensen på 90-talet med Ny Demokrati, Lasermannen, demonstrationer och brandattentat mot förläggningar.
Små händelser i små byar har fått stora konsekvenser."

Denna dokumentär beskriver på ett bra sätt hur oförberedda Sverige var på att ta emot så stora mängder flyktingar på en gång och vilka konsekvenser det fick för omgivningen och för flyktingarna själva. bara en sådan sak som att inte informationen gick fram ordentligt om att en flygövning över förläggningen i Figeholm skulle ta plats ledde till att många av människorna där fick återuppleva hemska och traumatiska upplevelser åter igen. Att en enligt mig ganska enkel sak kan göra så mycket skada känns så onödigt. Även om Sverige tog emot och placerade många flyktingar som kom i förläggningar och boenden som oftast höll ganska bra standard, enligt människorna själva, så kom problemen med missförstånden och olikheterna och okunnigheten. Vi var inte utbildade i hur dem människorna som skulle komma levde i sin kultur och i sin vardag. Tvättstugan är ett sådant exempel i denna dokumentär där mycket problem uppstod när helt plötsligt 500 människor skulle tvätta i samma tvättstuga trots att dem flesta kanske inte sett en tvättmaskin eller torktumlare förut. Personalen på förläggningarna undervisade ju så klart i hur maskinerna fungerade, men inte på det språk som människorna förstod!

När jag lyssnar på denna dokumentär så blir det lite klarare för mig hur det har blivit som det har blivit med segregerade förorter och så vidare. Eftersom jag inte var med när det väl hände då jag endast var några år gammal på 90-talet så har jag länge velat gå djupare för att förstå. Det blev helt enkelt fel från början. Det fanns så klart människor bland dessa flyktingar som klarade av att på egen hand komma in i samhället så gott det gick och skapa sig en framtid trots svåra motgångar. Men vad hände med dem andra, med dem barn som fick växa upp i ett land som aldrig sett en flykting förut?

Bra dokumentär, som säkert inte ger den helt sanna bilden av allt som pågick då eftersom det inte går att samla all information i en timme. Men... jag ser nu saker och ting lite klarare.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=1523628