Ett konstnärligt projekt vid Linköpings universitet vid namn "Splittrade ögonblick", övergick efter projektets avslut sommaren 2011 till ett fortsatt bloggande kring ämnet som ligger mig varmast om hjärtat. Flyktingarna, svensk flyktingpolitik, utanförskap och rasism. Jag är inte statsvetare eller politiker, utan konstnär och jag ser främst på saker och ting som skrivs här ur ett mänskligt perspektiv. Jag reserverar mig för eventuella sakliga och politiska felaktigheter.
onsdag 9 februari 2011
We are going to Paris!
I slutet av mars bär det av med tjejgänget till Paris för 60-års firande! Men jag kommer även försöka ta tillfället i akt och ta mig en titt på bland annat en stor mosaik av Jesus Kristus i kyrkan Sacre Coeur i Monamartre, Paris. Ett och annat muséum kanske kan klämmas in det också! Vi får se... men iallfall ett utmärkt tillfälle att finna lite inspiration från dem riktigt skickliga.
Förbannad!
Satt idag och återigen läste igenom Sverigedemokraternas hemsida då jag var tvungen att uppdatera mig lite kring deras löjliga flyktingpolitik och då speciellt med tanke på förra inlägget om kvotflyktingar. SD vill nämligen endast tillåta kvotflyktingar att komma till Sverige . Jag blir lika förbannad varje gång. Notera dem undertrukna partierna nedan.
Invandringspolitiskt program
Antaget vid riksårsmötet den 19 maj 2007.
Sverigedemokraterna betraktar nationalitetspolitik, biståndspolitik, flyktingpolitik och invandringspolitik som en helhet. Inom detta område finner vi att en alltför stor invandring på ett allvarligt sätt har kommit att hota den svenska nationella identiteten och sammanhållningen i landet. Dessutom har den omfattande invandringen fört med sig sociala problem i form av utanförskap, gruppmotsättningar och kriminalitet, samt stora ekonomiska kostnader, som ofrånkomligen haft en negativ inverkan på svensk ekonomi och som därmed satt det generella välfärdssystemet på svåra prov.
Det primära målet med Sverigedemokraternas politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet och därmed också en stark inre solidaritet i det svenska samhället. Partiet tar avstånd från mångkulturalism, rasism och läror där det etniska ursprunget räknas som det enda eller avgörande kriteriet för nationstillhörighet. Det Sverigedemokratiska alternativet till dessa idéer utgörs av en kombination av flera väsentliga delar:
Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk. Partiet gör dock en tydlig åtskillnad på nationstillhörighet och medborgarskap och menar att alla svenska medborgare skall ha samma rättigheter och skyldigheter.
Tills dess att en sverigedemokratisk invandringspolitik implementerats på riksnivå skall partiets representanter i landets kommunfullmäktigeförsamlingar motsätta sig kommunala avtal angående integrationsmottagning.
Källa: http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/invandringspolitisk-program/
Sverigedemokraterna betraktar nationalitetspolitik, biståndspolitik, flyktingpolitik och invandringspolitik som en helhet. Inom detta område finner vi att en alltför stor invandring på ett allvarligt sätt har kommit att hota den svenska nationella identiteten och sammanhållningen i landet. Dessutom har den omfattande invandringen fört med sig sociala problem i form av utanförskap, gruppmotsättningar och kriminalitet, samt stora ekonomiska kostnader, som ofrånkomligen haft en negativ inverkan på svensk ekonomi och som därmed satt det generella välfärdssystemet på svåra prov.
Det primära målet med Sverigedemokraternas politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet och därmed också en stark inre solidaritet i det svenska samhället. Partiet tar avstånd från mångkulturalism, rasism och läror där det etniska ursprunget räknas som det enda eller avgörande kriteriet för nationstillhörighet. Det Sverigedemokratiska alternativet till dessa idéer utgörs av en kombination av flera väsentliga delar:
- En restriktiv invandringspolitik
- En utökad flyktinghjälp i krisområdenas närhet
- Ett stärkande av den svenska kulturen
- En öppen svenskhet med krav på invandrares anpassning och assimilering till det svenska samhället
- Ökat stöd till de invandrare som frivilligt önskar återvända till sina hemländer
Svensk är den som har en helt övervägande svensk identitet, och som av sig själv och av andra svenskar uppfattas som svensk. Partiet gör dock en tydlig åtskillnad på nationstillhörighet och medborgarskap och menar att alla svenska medborgare skall ha samma rättigheter och skyldigheter.
Tills dess att en sverigedemokratisk invandringspolitik implementerats på riksnivå skall partiets representanter i landets kommunfullmäktigeförsamlingar motsätta sig kommunala avtal angående integrationsmottagning.
Källa: http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/invandringspolitisk-program/
Sverige tar 1 900 kvotflyktingar
Sverige kommer i år att ta emot 1 900 så kallade kvotflyktingar, uppger Migrationsverket. Det är människor som FN:s flyktingorgan UNHCR anser vara i särskilt stort behov av hjälp och skydd för att deras säkerhet ska kunna garanteras.
UNHCR föreslår vilka som ska bli kvotflyktingar. Migrationsverket väljer slutligen ut dem efter resor till länderna där de finns.
I fjol tog Sverige emot 1 799 kvotflyktingar.
http://www.corren.se/Sverige/?articleId=5527766
I fjol tog Sverige emot 1 799 kvotflyktingar.
http://www.corren.se/Sverige/?articleId=5527766
lördag 5 februari 2011
Man får testa sig fram!
Här visas nu en skiss i materialet från i sommras när jag gjorde en liten improvisationsövning i materialet och tekniken. Leran är stengods. Anser att stengodsglasyrerna är mycket roligare att jobba med i detta sammanhang eftersom dem ofta får väldigt snygga skiftningar. MÅSTE FIXA UGN!
Mosaik i mängder.. här nedan i den gråblå lergodsglasyren som jag inte är helt nöjd med. Men, men, nu måste den blir klar snart!
Mosaik i mängder.. här nedan i den gråblå lergodsglasyren som jag inte är helt nöjd med. Men, men, nu måste den blir klar snart!
Dessa ugnproblem...
Sedan ca 2 månader tillbaka har jag i stort sätt varit utan en keramikugn att bränna plattor i. Det har varit en lång diskussion och jag har letat länge efter andra alternativ än ugnen på universitetet campus Linköping. Där finns ej plats för mig längre då omfattande keramik-kurser nu startat på mitt gamla kandidatprogram i slöjd, hantverk och formgivning. Jag har lyckats få hjälp med bränning någon gång ibland av en person i en annan verksamhet och lokal men i längden funkar egentligen inte det.
Jag har under någon månads tid försökt bli klar med en av tavlorna föreställande en moské omsluten av ruiner. Färgerna jag valt att jobba med är turkos/blå skiftande samt vit, leran var till en början stengods men nu tvingas jag ändra till lergods då den ugn som jag fått bränna i nu inte klarar stegods längre. Detta ledde även till att jag blev tvungen att byta färg på den turkos/blå skiftande mot en lergodsglasyr som inte riktigt håller måttet vad det gäller färgen. Jag får inte fram samma skiftning som i katalogens testbild och den är inte lika uttrycksfull som den andra blå stengodsglasyren. Det blev en mer gråblå ganska tråkig halvmatt färg... jag vet inte om den passar men blir nog så illa tvungen att börja jobba med den. Annars går en hel del mosaik i stöpet i onödan. Kanske kan jag få det att fungera ändå?
Det fina med den tavlan tycker jag är kontrasterna mellan vit och turkos samt linjerna som går i den. Jag kan se den framför mig när den vita fogmassan är färdiglagd och putsad...
Efter denna blir det en tavla i brons och vit främst....med antingen svart eller vit fogmassa. Den skall gestalta en splittring...familjemedlemmar emellan.
(Obs, ingen höjdarkamera att fota med)
Den turkos/blå färgen skall sträcka sig runt det vita partiet och jag har en liten bit kvar att lägga av det vita på
höger sida.
Första skiss till tavlan
Jag har under någon månads tid försökt bli klar med en av tavlorna föreställande en moské omsluten av ruiner. Färgerna jag valt att jobba med är turkos/blå skiftande samt vit, leran var till en början stengods men nu tvingas jag ändra till lergods då den ugn som jag fått bränna i nu inte klarar stegods längre. Detta ledde även till att jag blev tvungen att byta färg på den turkos/blå skiftande mot en lergodsglasyr som inte riktigt håller måttet vad det gäller färgen. Jag får inte fram samma skiftning som i katalogens testbild och den är inte lika uttrycksfull som den andra blå stengodsglasyren. Det blev en mer gråblå ganska tråkig halvmatt färg... jag vet inte om den passar men blir nog så illa tvungen att börja jobba med den. Annars går en hel del mosaik i stöpet i onödan. Kanske kan jag få det att fungera ändå?
Det fina med den tavlan tycker jag är kontrasterna mellan vit och turkos samt linjerna som går i den. Jag kan se den framför mig när den vita fogmassan är färdiglagd och putsad...
Efter denna blir det en tavla i brons och vit främst....med antingen svart eller vit fogmassa. Den skall gestalta en splittring...familjemedlemmar emellan.
(Obs, ingen höjdarkamera att fota med)
Den turkos/blå färgen skall sträcka sig runt det vita partiet och jag har en liten bit kvar att lägga av det vita på
höger sida.
fredag 4 februari 2011
Historien om flickan som flyr för att hon måste...
Sagateatern
Barnföreställning
Söndag 13 mars kl.15.00 Historien om en flicka, med Teater Fenix och
Crusellkvintetten.
De berättar historien om en flicka och hennes familj som måste fly från sitt land. Efter en lång resa kommer de till ett främmande land där inget är som hemma.
Regi: Ika Nord
Ålder: 4-9 år
Kultur- och fritidsnämnden, Studiefrämjandet
Fint initiativ att göra en sådan barnteater, hoppas dem får många besökare! Kanske finns det hopp ändå ;-)
Barnföreställning
Söndag 13 mars kl.15.00 Historien om en flicka, med Teater Fenix och
Crusellkvintetten.
De berättar historien om en flicka och hennes familj som måste fly från sitt land. Efter en lång resa kommer de till ett främmande land där inget är som hemma.
Regi: Ika Nord
Ålder: 4-9 år
Kultur- och fritidsnämnden, Studiefrämjandet
Fint initiativ att göra en sådan barnteater, hoppas dem får många besökare! Kanske finns det hopp ändå ;-)
torsdag 3 februari 2011
Klyftan!
På kunskapskanalens play-sida finns många intressanta program som berör mitt ämne och tema. Till exempel detta nedan.
"År 1980 slår ett våldsamt raggargäng i Södertälje sönder flera kiosker och gatukök som ägs av invandrare. Många i staden känner sig hotade av den stora flyktinginvandringen av speciellt assyrier/syrianer."
http://www.ur.se/play/161413
En tanke jag har är att det skulle vara intressant att prata med fler personer som invandrat/flytt till Sverige under 1980-talet respektive 2000-talet. Vilka skillnader kan finnas om man fokuserar på den politiska situationen i landet och hur flyktingarna blev bemötta då till skillnad från nu idag? Finns det skillnader? Dem flesta invandrade svenskar jag pratat med har kommit till Sverige under 1980-talet och var då bland dem första större grupperna som fick stanna här permanent. Man kunde då som flykting uppleva stor främlingsfientlighet från svenskarnas sida och den svenska kulturen skilde sig mycket från deras egen. Man kan ju tänka sig att det på den tiden fanns en stor ovana hos svenskarna och kanske även ovilja inför att blandas med olika kulturer på grund av okunskap. Men hur långt har vi egentligen kommit? Främlingsfientligheten känns minst lika stor i dagens Sverige trots flera flera år med blandade kulturer i landet. Rädsla blandad med okunskap som sedan är mixat med en dos smygrasism under barnuppfostran verkar bidra till att vi aldrig kommer framåt. När ska vi i Sverige få upp ögonen? Hur kan det inte nypa till i hjärtat på en svensk när invandrarbarnen som har bagaget fyllt med trauma hamnar i utanförskap i segregerade samhällen i Sverige? Hur kan man skylla problemen på dem som individer?
"År 1980 slår ett våldsamt raggargäng i Södertälje sönder flera kiosker och gatukök som ägs av invandrare. Många i staden känner sig hotade av den stora flyktinginvandringen av speciellt assyrier/syrianer."
http://www.ur.se/play/161413
En tanke jag har är att det skulle vara intressant att prata med fler personer som invandrat/flytt till Sverige under 1980-talet respektive 2000-talet. Vilka skillnader kan finnas om man fokuserar på den politiska situationen i landet och hur flyktingarna blev bemötta då till skillnad från nu idag? Finns det skillnader? Dem flesta invandrade svenskar jag pratat med har kommit till Sverige under 1980-talet och var då bland dem första större grupperna som fick stanna här permanent. Man kunde då som flykting uppleva stor främlingsfientlighet från svenskarnas sida och den svenska kulturen skilde sig mycket från deras egen. Man kan ju tänka sig att det på den tiden fanns en stor ovana hos svenskarna och kanske även ovilja inför att blandas med olika kulturer på grund av okunskap. Men hur långt har vi egentligen kommit? Främlingsfientligheten känns minst lika stor i dagens Sverige trots flera flera år med blandade kulturer i landet. Rädsla blandad med okunskap som sedan är mixat med en dos smygrasism under barnuppfostran verkar bidra till att vi aldrig kommer framåt. När ska vi i Sverige få upp ögonen? Hur kan det inte nypa till i hjärtat på en svensk när invandrarbarnen som har bagaget fyllt med trauma hamnar i utanförskap i segregerade samhällen i Sverige? Hur kan man skylla problemen på dem som individer?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)